Jag är oroad och förvånad. Ålands Fiskeförädling i
Vårvik, Västra Silens södra del har fått godkännande att sprida 1500 kg Fosfor
i sjön årligen. Mark och Miljödomstolen avslår ett överklagande från en granne
som hävdar att sjön i närheten av fiske odlingen nedsmutsas med fett, blod
m.m.
Nu är det på detta viset att miljöhänsyn inte är minut,
dygns, månads eller års bedömmande. Vi ser nu att 15,000 kg fosfor dvs. 15 ton
fosfor sprids i sjön under ett 10-års period.
Ägaren till fiske odlingen hävdar att man följer alla de
bestämmelser och lagar om gäller.
Kanske Domstolar, Tillsynsmyndigheter, Miljönämnder med
flera skulle ändra de lagar och bestämmelser som i dag gäller, och i likhet med
många andra länder, förbjuda fiske odlingar i inlandsvatten. Är det miljöfarligt på Åland, i Norge bland
andra länder, måste det också vara miljöfarligt i Västra Silen och i
Sverige.
Man kan ifråga sätta om de som bestämmer har tillräcklig
erfarenhet och utbildning eller krävs det för mycket arbete att ändra
inställning och lagar till större hänsyn mot närboende människor eller vår
gemensamma miljö på längre sikt. Vi har ju vår natur och vatten som ett lån från
var barn och barnbarn, och inte för att kortsiktigt få ekonomiska fördelar på platser där man på grund av lagar får
förstöra för andra under ett långt tidsperspektiv
.
Man kanske skall tillägga det som Mark-och Miljödomstolen skriver i sitt godkännande. Det står följande:"Mark-och Miljödomstolen konstaterar att verksamheten är av en sådan stor omfattning att viss påverkan av sjön periodvis kan förekomma" .Underligt